Stadgar

Stadgar för den ideella Klubben Bosvedjans Atlet Klubb med hemort i Sundsvalls kommun.
Bildad den 24 oktober 2005.

Stadgarna senast fastställda av möte den 21 november 2005.

Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
•    den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
•    alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet
•    den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
•    de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet
•    den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 §    Ändamål
Klubben har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Vår verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:
Bedriva friskvård i vår Bostadsrättsförening genom träning i vårt Gym.
Klubben skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.

2 §    Sammansättning
Klubben består av de fysiska personer som har upptagits i Klubben som medlemmar.

3 §    Beslutande organ
Klubbens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

4 §    Firmateckning
Klubbens firma tecknas av Ordföranden och Kassören.

5 §    Verksamhets- och räkenskapsår
Klubbens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari t.o.m den 31 december.

6 §    Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i Klubben att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 26 §.

7 §    Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

8 §    Upplösning av Klubben
För upplösning av Klubben krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av Klubben skall anges dels att Klubbens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta Klubbens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex. i BRF Bosvedjans arkiv.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas BRF Bosvedjan.

KLUBBENS MEDLEMMAR

9 §    Medlemskap
Var och en som är bosatt i eller anställd av BRF Bosvedjan och löser Träningskort för Gymlokalen är medlem i klubben.

10 §    Uteslutning m m
Medlem får inte uteslutas ur Klubben av annan anledning än att denne har, motarbetat Klubbens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat Klubbens intressen, eller åsidosatt gällande ordningsregler.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får Klubben i stället meddela medlemmen varning.

11 §    Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem
•    har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
•    har rätt till information om Klubbens angelägenheter,
•    skall följa Klubbens stadgar och beslut.
•    har inte rätt till del av Klubbens behållning eller egendom vid
upplösning av Klubben, utan detta tillfaller BRF Bosvedjan.

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

12 §    Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är Klubbens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller annan fråga av väsentlig betydelse för Klubben eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets  och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

13 §    Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

14 §    Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem har rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
.
15 §    Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

16 §    Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 7 § första stycket och 8 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.

17 §    Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av Klubben.

18 §    Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1.    Val av ordförande och sekreterare för mötet.
2.    Val av protokolljusterare och rösträknare.
3.    Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
4.    Fastställande av föredragningslista.
5.    a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
6.    Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
7.    Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
8.    Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
9.     Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
10.    Val av
a) Klubbens ordförande för en tid av 1 år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 1 respektive 2 år.
c)    revisorer jämte suppleanter för en tid av 1 år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
d)    valberedning bestående av en ledamot för en tid av 1 år.
11.    Övriga frågor.
Beslut  i fråga av större ekonomisk betydelse för Klubben eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

19 §    Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av Klubbens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller
vad som sägs i 14 § och 15 §.

VALBEREDNINGEN

20 §    Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av en ledamöter vald av årsmötet..
Valberedningen skall senast  två veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

REVISORER

21 §    Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av Klubbens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Klubbens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

STYRELSEN

22 §    Sammansättningen kan vara olika men minimikravet är:
Styrelsen består av ordförande samt minst 4 övriga ledamöter. Styrelsen bör bestå av kvinnor och män.

Om styrelsen vill bestå av flera ledamöter så är det upp till varje enskild styrelse att avgöra detta.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och de övriga befattningshavare som behövs.Kassör är ej nödvändigt förnärvarande då Atetklubben har ett nära samarbete med Brf:en och förvaltaren.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till  befattning inom styrelsen.

23 §    Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen Klubbens beslutande organ och ansvarar för Klubbens angelägenheter.

Styrelsen skall – inom ramen för BRF Bosvedjan och dessa stadgar – svara för Klubbens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
•    tillse att för Klubben gällande lagar och bindande regler iakttas,
•    verkställa av årsmötet fattade beslut,
•    planera, leda och fördela arbetet inom Klubben,
•    ansvara för och förvalta Klubbens medel,
•    tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 21 §, och
•    förbereda årsmöte.
Ordföranden är Klubbens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att Klubbens stadgar och övriga för Klubben bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
•    förbereda styrelsens sammanträden och Klubbens möten,
•    föra protokoll över styrelsens sammanträden,
•    se till att Klubbens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett
betryggande sätt samt ansvara för att Klubbens historia dokumen-
teras,
•    se till att fattade beslut har verkställts,
•    om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående
handlingar,
•    årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för Klubben.

Kassören är i praktiken =förvaltaren i Brf:en
•    föra medlemsförteckning.
•    se till att Klubben söker bidrag från stat, kommun och idrotts-
organisationer m.fl,
•    svara för Klubbens bokföring vilket innebär skyldighet att föra
bok över Klubbens räkenskaper,
•    årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
•    utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
•    se till att Klubbens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
•    i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,
särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
•    föra inventarieförteckning, i vilken också av Klubben förvärvade
priser införs,

24 §    Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet  ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.

25 §    Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till BRF Bosvedjan.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

TVIST

26 §    Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och Klubben får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall handläggas av BRF Bosvedjan.

Bilaga
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar  kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter.  Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag – i skolan, i Klubben eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i Klubben ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i Klubben en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i Klubben motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten…
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för  utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat – doping – för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.  Den  ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.  Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)